Bloodlines återvänder

1996 hade såväl "Buffy the Vampire Slayer" som "Kindred: The Embraced" premiär. Den sistnämnda blev betydligt mer kortlivad då stjärnan Mark Frankel dog i en motorcykelolycka. "Kindred: The Embraced" är idag kanske mest ihågkommen för producenten Aaron Spellings inblandning, men det intressanta i sammanhanget är att den bygger på Mark Rein-Hagens legendariska rollspel, "Vampire: The Masquerade".
Jag såg "Kindred: The Embraced" när den visades i svensk tv, men det skulle dröja till omkring år 2000 innan jag och mina polare upptäckte rollspelet Vampire. En äldre vän hade lånat mig "Book of the Damned", en bok där Mark Rein-Hagen beskriver grunderna för Vampires spelvärld. Vampire, liksom utvecklaren White Wolfs övriga spel, utspelar sig i World of Darkness - en värld som är en mörk spegelbild av vår egen. Bakom det moderna samhället finns en dold värld med vampyrer, varulvar och andra än mer skrämmande varelser.

Samla gamla exemplar av boken som jag lånade för ca 20 år sedan.

I Vampire kämpar vampyrer för att bevara de kvarvarande spillrorna av sin forna mänsklighet samtidigt som deras rovdjursnaturer driver dem till att begå bestialiska gärningar. Vampyrerna är indelade i klaner, släkten av vampyrer som alla har olika kännetecken och övernaturliga krafter. Klanerna intrigerar och strider såväl inbördes som med varandra.

"The Masquerade" anspelar på vampyrernas lag om att hålla sig gömda för människorna. Vampyrerna minns ännu dagarna då människorna var mer vidskepligt lagda, och en lynchmobb med högafflar och facklor kunde göra processen kort med en ensam vampyr. Därför existerar Maskeraden, som låter vampyrerna existera i det fördolda. Ibland kan de rentav inneha maktpositioner i människornas samhälle, likt Mark Frankels karaktär Julian Luna i "Kindred: The Embraced".

Jag var spelledare för Vampire länge, ungefär 10 år. Uppväxt på Äventyrsspels snällare spel som Drakar & Demoner och Mutant som jag var, erbjöd Vampire och World of Darkness ett betydligt mörkare alternativ som lät en utforska helt andra teman. Det omgavs av auran att vara ett vuxet rollspel tyckte vi då. Så man kunde känna sig legitimt cool medan man utövade sitt nördiga fritidsintresse.

I slutet av 2004 släpptes PC-spelet "Vampire: The Masquerade - Bloodlines", ett spel jag skulle komma att spela flera gånger under de följande åren. Det var ett actionrollspel som väldigt troget följde White Wolfs förlaga och lät spelaren axla rollen som en nybliven vampyr i nutida Los Angeles. Bloodlines är i mitt tyckte ett av 00-talets mest minnesvärda spel. Det har fantastisk atmosfär, stor valfrihet och är fyllt av minnesvärda ögonblick. Ta bara mötet med de högst speciella systrarna Jeanette och Therese på nattklubben The Asylum i Santa Monica (där det för övrigt spelas musik av såväl Tiamat som Ghoultown).

Jeanette i all sin oförglömliga prakt.

Just karaktärerna var något som Bloodlines gjorde riktigt bra. De hade välskriven dialog och för tiden mycket uttrycksfulla animationer. Relationerna utvecklade sig också väldigt annorlunda baserat på spelarens val. Karaktärer som Jeanette eller klanen Tremeres primogen (klanledare) Maximillian Strauss är därför en del av mitt medvetande som spelare för alltid. 

Kanske var det ingen överraskning att Bloodlines var så bra. Det var utvecklat av Troika Games som leddes av Jason Anderson, Tim Cain och Leonard Boyarsky - samma trio som ligger bakom klassiska Fallout (1:an). Hur bra Bloodlines var gjorde också att man hade överseende med spelets tekniska problem, inte minst den ökända Society of Leopold-kraschen där spelet ofelbart kraschade vid en viss punkt.

Troika Games gick sorgligt nog i graven kort efter att Bloodlines kommit ut på marknaden. Sedan dess har det inte heller kommit några fler bra spel baserade på World of Darkness. Jag hann bli lite sugen på spelet Vampyr, som verkade påminna om Bloodlines i bemärkelsen att det handlade om vampyrer och gav spelaren friheten att antingen röja loss med sina övernaturliga krafter eller prata sig fram med hjälp av blodsugarnas sociala förmågor. Tyvärr varade glädjen ytterst kort då jag snart fick reda på att spelet var utvecklat av Dotnod Entertainment, vars tidigare spel inte passat mig alls.

Idag nåddes jag av den överraskande nyheten att "Vampire the Masquerade: Bloodlines 2" kommer 2020. Spelet utvecklas av Hardsuit Labs, en studio som är tidigare okänd för mig, och utges av svenska Paradox Interactive. Enligt rapporter inkluderar Hardsuit Labs utvecklingsteam flera personer som jobbade med det ursprungliga Bloodlines.

Bloodlines 2 utspelar sig i Seattle. Man spelar som en färsk vampyr skapad under ett "mass embrace", något som i bordsrollspelet ofta associeras med vampyrfraktionen Sabbat (blodtörstiga, ofta bestialiska vampyrer som alltjämt har en antagonistisk roll). Gameplay ska gå i samma anda som originalet, ett actionrollspel med stor spelarfrihet och givetvis en framträdande social aspekt med mycket dialog. En announcement trailer dök upp på nätet igår!

I trailern ser vi stämningsbilder från World of Darkness-versionen av Seattle. En förstapersonskamera (som vi får anta representerar spelaren) jagar en individ i munkjacka genom en gränd och använder sina discipliner (vampyrkrafter) för att handskas med mänskliga angripare som försöker hindra dess framfart. När jakten tar slut visar sig bytet vara en vanställd figur, möjligen en Nosferatu (vampyrklan kända för sitt monstruösa utseende). Vi får också se ett antal välklädda vampyrer i societetsmiljöer som är klassiska i Vampire-sammanhang, och förstås en hel del blod. Trailern visar också en sjaskig karaktär med hobbitfrisyr som skulle kunna vara Dale, en informationskälla som spelarkaraktären tydligen kommer att samarbeta med under kampanjen.

Frodo som lodisvampyr.

Jag har tillbringat kvällen med att läsa på om Bloodlines 2 och jag måste säga - det verkar lovande. Hardsuit Labs verkar förstå vad som gjorde originalspelet bra och hur man anpassar det för nutida standard. Att det har gått 15 år gör också hela premissen med Maskeraden än mer intressant. Hur håller man sin vampyriska natur hemlig i en värld där varenda jävel har med sig en portabel filmkamera och bevis kan sprida sig som löpeld på sociala medier inom loppet av minuter? Det ska bli intressant att se hur utvecklaren hanterar detta dilemma.

Sammantaget känner mig jag mig förväntansfull. Det kan bli riktigt jävla bra det här. Sabba det inte, Hardsuit.