19: The Prodigy - Baby's Got a Temper

The Prodigy är ett engelskt band från Essex. De spelar elektronisk musik och kategoriserar själva sin stil som elektronisk punk. De bildades 1990 av producenten, låtskrivaren och keyboardisten Liam Howlett. Originalsättningen innehöll bland annat även de båda dansarna och vokalisterna Keith Flint och Maxim. Denna klassiska inkarnation av The Prodigy var vad som fick upp mina ögon för elektronisk musik.

1996 köpte jag debutskivan "Experience" (från 1992), vilket var en av de skivor som gick i bakgrunden när jag och mina vänner spelade Magic the Gathering. Det är en lekfull och rolig skiva som på något vis spritter av skaparglädje. Den har mängder av samplingar, tempoväxlingar, olika stämningar och dynamik. Framför allt så har den väldigt bra låtar och håller än idag.

Jag upptäckte inte "Music for the Jilted Generation", uppföljaren till "Experience", förrän ett par år senare. En skiva som jag dock verkligen la märke till när den kom var The Prodigys tredje skiva, "The Fat of the Land", som släpptes 1997. Resten av världen la också märke till den. Bandet hade lagt sig till med en punkigare, hårdare stil som lät modernt och coolt. I samma veva klev Keith Flint och Maxim fram som sångare och frontmän och ja, resten är historia. Ingen lär ha missat hits som "Breathe", "Firestarter" och "Smack my Bitch Up". En singel som kanske desto fler har missat är "Baby's Got a Temper" som släpptes 2002.

Kritikerna var inte nådiga mot "Baby's Got a Temper". Den upplevdes också som kontroversiell av somliga då texten handlar om Rohypnol (lyssnar man noga på videomixen hör man tydligt hur ordet "Rohypnol" är censurerat i refrängen). Själv tycker jag att det är den sista bra låten The Prodigy gjorde.

"Baby's Got a Temper" fick även en riktigt minnesvärd musikvideo. Man ser tre medelålders män i kostymer gå in på ett förefallet område. I en husvagn byter de om och sminkar sig som Howlett, Flint och Maxim. När de sedan går ut på scenen och uppträder för en publik bestående av kor så är männen ersatta av de faktiska Prodigy-medlemmarna. Samtidigt som bandet uppträder mjölkas korna av strippor. Utanför säljs mjölken i ett matstånd till människor som tycks missbruka mjölk. Det är en ganska sinnessjuk idé, men jag gillar den skarpt.