Jag kan inte påstå att jag har stenkoll på skivåret 2016 då jag huvudsakligen har fördjupat mig i gammal grekisk och tjeckisk black metal samt amerikansk country. Hursomhelst är årets platta i mitt tycke "Formulae" med Master's Hammer. Japp, Franta Storm och Necrocock (denna gång utan Silenthell på timpani) har gjort det igen!
Tjeckerna fortsätter att förnya sig och befäster ännu en gång sin roll som ett av de mest egensinniga banden inom genren. Denna gång har de inkorporerat elektroniska element i sin black metal. Framför allt verkar de ha influerats av EBM, vilket är extra framträdande på låtar som "Maso z kosmu" och "Vsem jebne". Nu kanske vissa läsare tänker på Psyclon Nine och deras korsning av vässynt och Dimmu Borgir eller Samaels poppiga discodängor (som jag visserligen gillar), men det låter inte alls så. Det låter hårt. Tänk er att Master's Hammer slagit ihop sina påsar med Laibach så har ni en hyfsad bild.
Utöver de elektroniska inslagen har skivan den typen av mäktiga orkestrala arrangemang en gammal lyssnare har kommit att förvänta sig, spöklika kvinnokörer, experimentellt vansinne och bitvis riktigt sjukt tekniskt trumspel av Honza Kapák. Frantas sång låter dessutom bättre än någonsin. Sammantaget skapar det ett väldigt säreget sound som inte påminner om någonting annat.
Årets bubblare är "Rituals", Rotting Christs tolfte fullängdare. Skivan reflekterar inte riktigt Sakis Tolis förmåga som låtskrivare, men den har en otroligt fet produktion och några låtar som jag är övertygad om är framtida klassiker. Dessutom gästar Magus Wampyr Daoloth (Necromantia). Bara en sån sak.
Rotting Christ svarade dessutom för det bästa liveframträdandet jag bevittnade under 2016. Det var deras sista spelning för året på Black Christmass i Norrköping. I ett koncentrerat set som varade ungefär en timme gav bandet allt och släppte lös en grekisk attack med en samspelthet och tyngd som inte skådats sedan hopliterna stred i falang. Trots att de varken spelade sin största hit eller en enda låt från sin bästa skiva gjorde Rotting Christ en grymt bra spelning. Haunted som spelade precis innan kändes oerhört tama i jämförelse.
Tv-spelsåret 2016 har varit svagt. Det är talande att jag huvudsakligen lagt min tid på att spela om de bästa spelen från förra året (Witcher 3, Metal Gear Solid V, Rise of the Tomb Raider). Mitt game of the year är hursomhelst Witcher 3: Blood and Wine. Tekniskt sett är det egentligen en expansion, men med en fristående berättelse och en speltid på över 30 timmar tycker jag att det kvalar som ett eget spel.
I mitt tycke är Witcher 3 inte bara det bästa spelet 2015 utan även ett av de bästa spelen genom alla tider. Blood and Wine gör ingenting för att förändra den åsikten. Det är en slags epilog till 3:an och ett avslut på sagan om Geralt of Rivia.
Gameplay är detsamma som i huvudspelet, men Blood and Wine särskiljer sig rejält i stämningen. Den mörka, glåmiga paletten är utbytt mot glada, varma färgtoner och berättelsen hämtar näring från klassiska riddarsägner, som de om Kung Arthur. Bakom den glättiga fasaden ruvar dock en ondska. Expansionen fokuserar mycket på Witcher-världens originellt utformade vampyrer. Detta passar mig utmärkt då de är bland mina favoritvarelser från de tidigare spelen.
Blood and Wine är historien om Geralts sista äventyr, och om hur en ärrad monsterjägare drar sig tillbaka på den idylliska landsbygden. Det är ett ytterst värdigt avslut på ett fantastiskt spel, och bara genom att skriva dessa rader blir jag sugen på att spela igenom det igen.
Sedan har jag förstått att det är på modet att sammanfatta sina personliga bedrifter såhär vi årets slut. Jag ska inte bli långrandig i detta avseende utan nöja mig med att lyfta fram det som känns bäst. I år har jag för första gången agerat projektledare för ett bokprojekt, och lett arbetet med "Den Svarta Änkan", en äventyrsmodul till mitt rollspel Action!
Vi inledde arbetet med boken i februari och har jobbat med den sedan dess. I fredags fick jag hem den färdiga boken. Det var en oerhört tillfredsställande känsla.
Nu kör vi på med 2017, och kom ihåg alla barn - det är lika bra att ni håller på Djävulen, han har den bästa musiken.
Like!!!!!!!!!
SvaraRadera